I söndags kväll började jag rita upp ett mönster på en tunika till mig, skulle bli i den grå velouren jag köpte i fredags. Hade alltså inget mönster utan skulle rita själv, måttade och grejade, avskärning under bysten, både fram och bak, infodringar i halsringningen osv... Klippte ut alla delar och satte mig och skulle klippa volangerna jag skulle ha i nerekanten. Men då upptäcker jag att jag klippt hela skiten på fel håll, alltså strechar det på höjden, jag blev så arg, tappade självförtroendet helt och ville bara slänga skiten i soporna. Jag blev rädd för högen med tyg som ligger på strykbrädan, vågade inte ens ta i dem.
Men så kom jag fram till att jag måste övervinna min rädsla, plockade fram det lila fina violtyget och klippte, lite mer på frihand, men jag blev nöjd ändå.
Tyget är bara så fint! Köpte ju grönt med, men inte lika mycket, undrar om det ska få bli något till mig också.
5 kommentarer:
Vad fin! Tur att du vågade.
Ja verkligen tur att du vågade! Snyggt!!! Den blev ju så bra i violerna också!
Imponerande! Som sagt, vad bra att du vågade!
Åh vad fin den blev!!!
Fy, vilket mardrömsscenario! Den blommiga ser då riktgit fin ut - så bra att du vågade utmana dina rädslor!
Skicka en kommentar